Senaste nytt
Springaren 135 ute nu
Vårnumret 2015 av Springaren är nu ute!
Om problemschack

Vad är problemschack?

Schackproblem har nog de flesta som håller på med schack stött på, men vad finns det för olika typer, hur fungerar t.ex. ett hjälpmatt- eller ett självmattproblem och vad innebär förresten begreppet problemschack? Den här artikeln avser att ge några av svaren på dessa frågor.

Schackproblem (med betoning på problem), har klassiskt utgjort någon form av huvudbry, någonting som är avsett att lösas. Ursprungligen har schackproblem främst skapats för lösarens skull. Här finns oftast kampmomentet kvar ifrån vanlig schack. Sådana problem har oftast tillhört gruppen ortodoxa problem (se nedan), även om också en del hjälpproblem kan återfinnas här. Eftersom dessa problem främst varit avsedda som huvudbry är ofta svårighet en poäng i sig. Lösningen får inte vara uppenbar eller alltför näraliggande, och ett svårt eller paradoxalt inledningsdrag kan ofta vara tillräcklig poäng för att det ska bli ett bra problem.

Problemschack, å andra sidan, betonar en helt annan egenskap hos dessa alster. Här ser man mera verksamheten som en konstart, och problemen är snarare avsedda som konstverk än som knep och knåp. Dessa problem går visserligen (oftast) att använda som sysselsättning, men det är inte bara lösaren utan minst lika mycket betraktaren som är målgrupp. Svårighetsgrad i sig har sällan ett värde, utan det är i stället idé, innehåll och originalitet som bedöms och premieras.

Typer av problem

Vad gäller typer av problem finns det många olika indelningar, och snart sagt varje tidskrift inom området håller sig med sin egen klassificering. Grovt räknat kan man skilja på tre typer av problem och problembetingelser— ortodoxa, halvortodoxa och fantasiproblem.

Ortodoxa problem är sådana som helt följer både reglerna och ambitionerna för vanligt schack. Pjäser och regler är normala och målsättningen är att vinna (eller åtminstone att undvika att förlora). Hit kan man främst räkna

  • vanliga direktmatter (normalt drar vit och sätter matt i si eller så många drag)
  • studier (slutspelsställningar där vit drar och vinner — eller håller remi, beroende på problemformuleringen) och kanske även
  • kombinationer (vit avgör genom en följd av forcerande drag)

Halvortodoxa problem är problem, som fortfarande borde kunna förstås av varje schackspelare, men kanske inte uppskattas av alla. Här spelar man fortfarande med vanliga schackpjäser och normala schackregler. Däremot kanske målsättningen och ambitionen hos de inblandade parterna verkar något underlig. Vi har

  • hjälpmatt (och varianter), där svart och vit hjälps åt för att sätta svart matt. Vanligtvis börjar svart i dessa problem
  • självmatt, där vit börjar, och något sjukligt försöker tvinga svart att sätta vit matt (och där svart, lika sjukligt, i det längsta vägrar att sätta matt)
  • alla varianter av pattproblem (direktpatt, hjälppatt etc.)

Fantasiproblem, slutligen, utgör en blandning av många olika typer av problem. Gemensamt för dem alla är att de på ett eller annat sätt inte följer de normala schackreglerna. Här finns

  • problem med speciella fantasipjäser, t.ex. gräshoppan (oftast ritad som en upp-och-ned-vänd dam) som går som en dam men alltid måste hoppa över en annan pjäs och landar på rutan bortanför denna, eller nattryttaren (oftast ritad som en upp-och-ned-vänd springare), vilken går på “springardiagonaler” (a1-b3-c5-d7 eller a1-c2-e3-g4).
  • problem med speciella fantasiregler, t.ex. circe (slagen pjäs återföds på sin ursprungsruta) eller andernach (slående pjäs byter färg). Hit kan man även räkna problem med onormala former av schackbräden.

Förutom sådana schackvarianter, som tydligt är rena nyuppfinningar, har fantasiavdelningarna ofta även fått ta hand om allt som inte passar någon annanstans. Det betyder att hit ofta även räknas

  • seriedragsproblem, problem där (i stort sett) bara den ena parten drar
  • retrograd analys av alla de slag, dvs problem där man inte ska räkna ut vad man ska göra utan istället ska resonera baklänges för att komma fram till vad som har hänt tidigare

Den svenska problemschacktidskriften Springaren delar upp problem i följande kategorier:

  • direktmatt i två drag (#2)
  • direktmatt i tre drag (#3)
  • direkmatt i flera drag (#n)
  • studier
  • hjälpmatter (H#)
  • självmatter (S#)
  • fantasiproblem, dvs "övrigt" (f)

Notation och konventioner

Ortodoxa och halvortodoxa problem följer de normala schackreglerna och förväntas normalt kunna ha uppkommit genom ett vanligt schackparti. Schackligt omöjliga ställningar anses vanligtvis som stora brister i problemet.

I ett vanligt direktmattproblem är det av tradition vit som är vid draget, om inte annat anges. Det kan stå "Vit drar och sätter matt i två drag", "Matt i 2 drag" eller bara "#2" och det betyder vanligtvis detsamma. Dock finns det ett viktigt undantag: ifall det av ställningen går att räkna ut att vit måste ha dragit senast är det naturligtvis svart som börjar!

I studier är det också vanligtvis vit som börjar, och försöker vinna eller hålla remi (beroende på betingelsen). Det kan stå "Vit drar och vinner", "Vinst" eller enbart "+" respektive "Vit drar och håller remi", "Remi" eller "=".

I alla typer av hjälpproblem är upplägget normalt sådant att svart ska hjälpa vit att uppnå något mål. Därför börjar vanligtvis också svart i dessa problem. Det kan t.ex. stå "Svart börjar och hjälper vit att göra matt i 3 drag", "Hjälpmatt i 3 drag" eller bara "H#3".

I självmatter tvingar vit svart att sätta matt. Normalt börjar vit. Det kan heta "Vit tvingar svart att sätta matt i 5 drag", "Självmatt i 5 drag" eller "S#5".

I framför allt hjälpproblem är det vanligt med varianter på samma problem (flera problem i ett, så att säga). Dessa uppstår genom att man gör smärre ändringar i ställningen. Detta kan anges på lite olika sätt. Några vanliga förändringar kan vara att man tillsätter en pjäs, t.ex vit springare på d6 (+vSd6), tar bort en pjäs (-Ta8), flyttar en pjäs (Sd6->b4) eller ersätter en pjäs med en annan (vLb4 betyder t.ex. att pjäsen som tidigare stod på b4 ersätts av en vit löpare).

 

Senast uppdaterad 2010-08-10 19:56